Jazzens historia: från New Orleans till i dag

Tidslinje

Jazzens historia år för år

Den som vill ha överblicken först kan börja här. Varje händelse förklaras närmare längre ner.

1. 1899Scott Joplins Maple Leaf Rag ges ut och ragtimen får sin mest kända melodi.
2. 1897-1917Nöjeskvarteret Storyville i New Orleans ger musikerna arbete. Det stängs 12 november 1917.
3. 1917Original Dixieland Jass Band spelar in Livery Stable Blues, den första utgivna jazzskivan.
4. 1922Louis Armstrong flyttar till Chicago och börjar spela med King Oliver.
5. 1925Armstrongs Hot Five gör sin första inspelning.
6. 1927Duke Ellington börjar spela på Cotton Club i Harlem.
7. 1938Benny Goodman spelar jazz i Carnegie Hall 16 januari.
8. 1945Charlie Parker spelar in Ko-Ko och bebopen får sitt manifest.
9. 1959Kind of Blue och The Shape of Jazz to Come ges ut samma år.
10. 1964Jazz på svenska och Monica Zetterlunds Waltz for Debby ges ut.
11. 1969ECM grundas i München och Miles Davis spelar in Bitches Brew.
12. 2012Internationella jazzdagen firas för första gången.

1800-talet till 1917

Rötterna i New Orleans

New Orleans var en hamnstad där afrikanska, karibiska, franska och spanska traditioner möttes. På söndagarna samlades slavar på Congo Square i stadsdelen Tremé för att dansa och spela. År 1819 såg en besökare mellan 500 och 600 dansande där. Att jazzen föddes just på torget är en tolkning snarare än ett belagt faktum, men platsen är en symbol för de afrikanska rytmer som levde kvar i staden.

Kring sekelskiftet 1900 flätades tre musikformer ihop. Bluesen kom från Djupa Södern, ragtimen spreds via noter och pianospelare medan stadens brassband spelade på parader och begravningar. Smithsonian beskriver hur jazzen spelades på tre sätt: solopiano på nöjesställen, små kombon för dans och marschband på gatan. Musiken lärdes ut på gehör.

Storyville och ragtimen

Scott Joplins Maple Leaf Rag gavs ut 1899 och blev ragtimens mest kända melodi. I New Orleans fick musikerna arbete i nöjeskvarteret Storyville, som inrättades 1897. När det stängdes vid midnatt 12 november 1917, på krav från armén och flottan, flyttade många musiker till Chicago eller tog jobb på flodbåtarna.

Buddy Bolden, född 1877, räknas som den förste kände jazzmusikern och var på topp kring 1900-1907, men inga inspelningar av honom finns kvar. Själva ordet jazz dök först upp i tryck 1912 och användes om musik i Chicago 1915.

1917

Den första jazzskivan

Den 26 februari 1917 spelade Original Dixieland Jass Band in Livery Stable Blues för Victor i New York. Skivan släpptes 7 mars 1917 och räknas allmänt som den första kommersiellt utgivna jazzinspelningen. Bandet leddes av Nick LaRocca och bestod av fem vita musiker från New Orleans.

Att den första jazzskivan gjordes av vita musiker när musiken skapats av afroamerikaner har gjort den omdebatterad. En del forskare lyfter i stället fram Versatile Fours Down Home Rag från 1916. Det finns också en historia om att den svarte kornettisten Freddie Keppard tackade nej till Victor före ODJB. Den saknar belägg.

1920-talet

Jazzåldern: Chicago, Harlem och de stora solisterna

Efter Storyville flyttade jazzen norrut. I Chicago ledde kornettisten King Oliver sitt Creole Jazz Band på Lincoln Gardens och 1922 kom Louis Armstrong dit för att spela andrastämma. Mellan 1925 och 1928 spelade Armstrong in med sina grupper Hot Five och Hot Seven. Inspelningen av West End Blues från 28 juni 1928 visade att jazzen kunde bära ett solistiskt mästerverk.

I New York började Duke Ellington spela på Cotton Club i Harlem 4 december 1927. Radiosändningarna därifrån gjorde honom känd i hela USA och han skrev under sitt liv över 1 000 verk. Bluessångerskan Bessie Smith, kallad Empress of the Blues, slog igenom på Columbia 1923 och kornettisten Bix Beiderbecke spelade 1927 in Singin’ the Blues.

1935-1946

Swingeran och storbanden

Under swingeran blev jazzen USA:s populärmusik. Storbanden spelade till dans och Benny Goodman tog jazzen till Carnegie Hall 16 januari 1938. Konserten gavs ut på skiva 1950 och blev en av de första jazz-LP:erna att sälja över en miljon. Count Basie kom från Kansas City med ett band byggt på riff och blues.

Rösterna blev lika viktiga som instrumenten. Billie Holiday spelade in Strange Fruit om lynchningarna i Södern 20 april 1939. Ella Fitzgerald slog igenom med Chick Webbs orkester 1938 och gjorde sedan åtta så kallade Song Book-skivor för Verve.

1940-1960-tal

Bebop och den moderna jazzen

På klubben Minton’s Playhouse i Harlem träffades unga musiker på jamsessioner i början av 1940-talet. Thelonious Monk, Kenny Clarke, Charlie Parker och Dizzy Gillespie skapade där bebopen, en snabb och harmoniskt avancerad jazz för lyssnande snarare än dans. Parkers Ko-Ko, inspelad 26 november 1945, blev stilens manifest.

Sedan följde stilarna tätt. Miles Davis nonett spelade in Birth of the Cool 1949-1950 och gav cool jazzen dess namn. Art Blakeys Jazz Messengers blev urtypen för hardbopen. Den 2 mars och 22 april 1959 spelade Davis in Kind of Blue med John Coltrane, Cannonball Adderley och Bill Evans. Skivan är certifierad femfaldig platina i USA och den högst certifierade jazzinspelningen.

1959-1970-tal

Frihet, andlighet och elektricitet

Samma år som Kind of Blue kom Ornette Colemans The Shape of Jazz to Come, som släppte de fasta ackorden och öppnade för frijazzen. John Coltrane spelade in A Love Supreme 9 december 1964, en andlig svit i fyra delar.

I augusti 1969 spelade Miles Davis in Bitches Brew med elektriska instrument och rockrytmer. Skivan gavs ut i mars 1970 och blev hans första guldskiva. Samma år grundades skivbolaget ECM i München, som skulle bli avgörande för den europeiska och nordiska jazzen.

Utvecklingen av alla stilar beskrivs närmare i guiden till jazzstilar.

Sverige

Jazzens historia i Sverige

Jazzen nådde Europa 1918 och året efter dök ordet upp i Sverige. 1920-talet blev svenskarnas jazzålder, men den jazz som spelades var först en vit andrahandsversion. Svenska Paramountorkestern räknas som den första riktiga svenska jazzorkestern. Afroamerikanen Sam Woodings orkester spelade två veckor i Stockholm 1925 och i början av 1926 spelade Harry Hednoff in det första svenska jazzsolot på skiva.

Motståndet var hårt. Under 1920-talet krävde kulturpersoner och Svenska Musikerförbundet importförbud mot jazzen, men 1930 mildrades hållningen och samma år fick Stockholm sitt första permanenta storband under Håkan von Eichwald. Louis Armstrong besökte Stockholm i oktober 1933. På 1930- och 1940-talen riktades den moraliska oron i stället mot dansbanorna, där swing och jitterbug dansades, i det som kallats dansbaneeländet.

Danslokalen Nalen vid Regeringsgatan i Stockholm blev jazzens centrum från 1930-talet. 1950-talet kallas den svenska jazzens guldålder, med en blandning av cool jazz och swing och namn som Arne Domnérus och barytonsaxofonisten Lars Gullin. Hela perioden finns dokumenterad i Musikverkets och Caprices skivserie Svensk jazzhistoria.

Från 1960-talet fick svensk jazz en egen röst. Jan Johanssons Jazz på svenska från 1964 blev den mest sålda svenska jazzskivan och samma år spelade Monica Zetterlund in Waltz for Debby med Bill Evans. Umeå Jazzfestival startade 1968 och e.s.t., som bildades 1993, tog svensk jazz ut i världen.

Kvinnorna

Kvinnorna i jazzhistorien

Jazzhistorien berättas ofta genom män med instrument, men flera av de största rösterna var kvinnor. Bessie Smith var bluesens kejsarinna redan på 1920-talet. Billie Holiday gjorde Strange Fruit till en av jazzens mest kända protestsånger. Ella Fitzgerald blev en av de mest inflytelserika sångerskorna i jazzens historia.

I dag

Internationella jazzdagen 30 april

Unesco utlyste i november 2011 den 30 april som internationell jazzdag, på initiativ av pianisten Herbie Hancock. Den firades första gången 2012 i Paris, New Orleans och vid FN i New York. År 2026 firades 15-årsjubileet med huvudkonsert i Chicago.

I dag är jazzen en världsmusik med lokala dialekter överallt. Den nordiska varianten, med folkmusik och stora rum, är en av de mest särpräglade.

Vanliga frågor

Vanliga frågor