Jazzstilar: alla stilar, kännetecken och skivor

Stilguide

Jazzen har bytt skepnad ungefär en gång per decennium sedan New Orleans. Här är alla stora jazzstilar med kännetecken, nyckelskivor och svenska exempel, från Louis Armstrongs Hot Five till Fire! Orchestra och Koop.

Översikt

Jazzstilarna i korthet

Stilarna avlöser inte varandra. De lever sida vid sida och många musiker rör sig mellan flera av dem under en och samma kväll. Tabellen visar när och var varje stil växte fram och vad som gör den igenkännbar.

Jazzstilarna i översikt
Stil	Period	Ursprung	Kännetecken
New Orleans	1900-1920-tal	New Orleans	Kollektiv improvisation, trumpet, klarinett och trombon
Chicagojazz	1920-talet	Chicago	Mer plats för solon, saxofon i frontlinjen
Swing	ca 1935-1946	USA	Storband, riff, dansmusik i 4/4
Gypsy jazz	1930-talet	Paris	Akustiska gitarrer, la pompe, violin
Bebop	1940-talet	New York	Snabba tempon, komplex harmonik, små grupper
Cool jazz	Sent 1940-tal och 1950-tal	New York, västkusten, Sverige	Ljusare ton, lugnare tempon, arrangemang
Hardbop	ca 1955-1968	New York, Detroit	Blues och gospel, driv
Soul jazz	1950- och 1960-talet	USA	Hammondorgel, groove
Modal jazz	Sent 1950-tal	USA	Improvisation över skalor
Frijazz	Sent 1950-tal och 1960-tal	USA, sedan Europa	Fria former, kollektiv improvisation
Latinjazz	1940-talet och framåt	Kuba, USA, Brasilien	Clave, latinamerikanska rytmer
Fusion	Sent 1960-tal och 1970-tal	USA	Elektriska instrument, rock och funk
Nordisk jazz	1960-1970-tal	Norden	Folkmusik, rymd, tystnad
Smooth jazz	1970-talet och framåt	USA	Mjukt, melodiskt, radiovänligt
Acid jazz	1980-talet	London	Jazz med funk, soul och hiphop
Nu-jazz	1990-talet	Europa	Jazz och elektronisk musik

Årtalen är ungefärliga och källorna drar gränserna lite olika. För skivorna nedan anges utgivningsår, med inspelningsår i de fall de skiljer sig.

1900-1930-tal

De tidiga stilarna

New Orleans och dixieland

Jazzen föddes i New Orleans kring sekelskiftet 1900. Trumpet eller kornett spelar melodin medan klarinett och trombon improviserar runt den samtidigt. Kompet består av banjo eller gitarr, tuba eller bas, piano och trummor. Buddy Bolden räknas till de första. År 1917 gjorde Original Dixieland Jass Band den första jazzinspelningen.

Lyssna på: Louis Armstrong and His Hot Five, West End Blues från 1928
Svenskt exempel: Kustbandet, som bildades i Stockholm 1962 och började i New Orleans-traditionen

Chicagojazz

På 1920-talet flyttade många musiker norrut till Chicago. Där växte en stil fram med mer utrymme för solister och saxofonen som ett av melodiinstrumenten. Gruppen kring Eddie Condon och Austin High Gang är typiska. Enligt Britannicas genomgång av Chicagostilen nådde den sedan New York på 1930-talet.

Lyssna på: Inspelningarna med McKenzie-Condon Chicagoans från 1927

Gypsy jazz

I Paris växte det på 1930-talet fram en egen jazz med akustiska gitarrer, där kompgitarren slår den karaktäristiska la pompe-rytmen. Quintette du Hot Club de France med gitarristen Django Reinhardt och violinisten Stéphane Grappelli bildades 1934 och spelade utan trummor fram till 1940.

Lyssna på: Django Reinhardts egen komposition Nuages från 1940

1930-1940-tal

Swing och storband

Swing

Swingeran varade ungefär från 1935 till 1946 och Benny Goodmans framträdande på Palomar 1935 brukar räknas som startskottet. Storbanden spelade dansmusik där sektionerna svarar varandra och korta riff bär låtarna. Duke Ellington, Count Basie, Benny Goodman och Glenn Miller var de stora namnen.

Lyssna på: Benny Goodmans konsert i Carnegie Hall 16 januari 1938, utgiven 1950. Ellington at Newport från 1956
Svenskt exempel: Thore Ehrlings orkester, bildad 1938

1940-1960-tal

Den moderna jazzen

Bebop

I början av 1940-talet träffades unga musiker på jamsessioner på Minton’s och Monroe’s i New York. Resultatet blev bebop, med snabba tempon och komplicerade ackordföljder. Grupperna var små och trummisen markerade takten på ride-cymbalen. Charlie Parker, Dizzy Gillespie, Thelonious Monk och Bud Powell skapade stilen.

Lyssna på: Charlie Parkers Ko-Ko, inspelad 26 november 1945
Svenskt exempel: Klarinettisten Stan Hasselgård, som 1948 spelade i Benny Goodmans septett. Arne Domnérus spelade med Charlie Parker i Sverige 1950

Cool jazz

Cool jazz uppstod i New York i slutet av 1940-talet. Tempot är lugnare, tonen ljusare och arrangemangen lånar drag från den klassiska musiken. Nationalencyklopedin skriver att stilen vidareutvecklades främst på USA:s västkust och i Sverige under 1950-talets första hälft.

Lyssna på: Miles Davis Birth of the Cool, inspelad 1949-1950 och utgiven 1957. Dave Brubeck Quartets Time Out från 1959 med Take Five
Svenskt exempel: Barytonsaxofonisten Lars Gullin, som 1954 utsågs till årets nykomling av tidskriften Down Beat

West Coast-jazz

På 1950-talet blev Los Angeles och San Francisco ett eget centrum, med klubben Lighthouse Café i Hermosa Beach som samlingspunkt. Musiken bygger mer på komposition och arrangemang. Gerry Mulligans pianolösa kvartett från 1952 blev en förebild. Vissa historiker tycker att etiketten är missvisande eftersom många västkustmusiker spelade betydligt hetare än namnet antyder.

Lyssna på: Gerry Mulligan och Chet Baker på bolagen Pacific Jazz och Contemporary

Hardbop

Som en reaktion mot den svala tonen tog hardbopen in blues, gospel och rhythm and blues. Stilen växte fram i New York och Detroit i mitten av 1950-talet med Art Blakeys Jazz Messengers som kärna och Blue Note som det viktigaste skivbolaget.

Lyssna på: Art Blakey and the Jazz Messengers Moanin’ från 1958. Sonny Rollins Saxophone Colossus, inspelad 1956
Svenskt exempel: Tenorsaxofonisten Bernt Rosengren, med Notes from Underground från 1974

Soul jazz

Soul jazz har ännu mer groove och blues. Den typiska sättningen är en trio med Hammondorgel och toppen kom i mitten och slutet av 1960-talet, med Jimmy Smith, Cannonball Adderley och Lee Morgan.

Lyssna på: Jimmy Smiths Back at the Chicken Shack, inspelad 1960 och utgiven 1963. Lee Morgans The Sidewinder, utgiven 1964

I modal jazz improviserar musikerna över skalor i stället för täta ackordbyten. Det gav mer luft och längre linjer. Miles Davis, John Coltrane, Bill Evans och Herbie Hancock var centrala.

Lyssna på: Miles Davis Kind of Blue, inspelad i mars och april 1959 och femfaldigt platinacertifierad i USA. John Coltranes A Love Supreme, inspelad 1964 och utgiven 1965

1959 och framåt

Frihet, latin och fusion

Frijazz

Frijazzen släppte fasta ackord, former och ofta också den jämna takten. Musikerna improviserar kollektivt och stilen har fått namn efter Ornette Colemans skiva Free Jazz, medan utvecklingen i Europa gick mot fri improvisation.

Lyssna på: Ornette Colemans The Shape of Jazz to Come från 1959, med trumpetaren Don Cherry. Albert Aylers Spiritual Unity, inspelad 1964
Svenskt exempel: Don Cherry, som bosatte sig i Tågarp i Skåne i slutet av 1960-talet. Saxofonisten Mats Gustafsson och hans Fire! Orchestra, vars Exit! kom 2013

Latinjazz

Mario Bauzás Tanga, inspelad av Machito and his Afro-Cubans 1943, brukar kallas det första riktiga latinjazzstycket. Dizzy Gillespie och Chano Pozo följde upp med Manteca 1947. Från Brasilien kom bossa novan på 1950-talet med Antônio Carlos Jobim och João Gilberto.

Lyssna på: Getz/Gilberto från 1964, som blev första icke-amerikanska album att vinna Grammy för årets album

Fusion och jazzrock

I slutet av 1960-talet kopplade jazzmusiker in elektriska instrument och tog in rock, funk och rhythm and blues. Miles Davis In a Silent Way från 1969 räknas som den första fusionsskivan. Weather Report, Mahavishnu Orchestra och Return to Forever följde efter.

Lyssna på: Miles Davis Bitches Brew från 1970. Herbie Hancocks Head Hunters från 1973, som var världens mest sålda jazzskiva fram till 1976
Svenskt exempel: Trombonisten Nils Landgren och hans Funk Unit, som fick sitt namn 1994

Norden

Nordisk jazz, ECM och fäbodjazz

Den nordiska jazzen tog form på 1960- och 1970-talen. Den blandar jazz med folkmusik, använder moll och modal harmonik och ger stort utrymme åt rymd och tystnad. Det tyska skivbolaget ECM grundades 1969 i München av Manfred Eicher. Det blev stilens viktigaste hemvist med Jan Garbarek, Keith Jarrett och många nordiska musiker.

Lyssna på: Keith Jarretts The Köln Concert från 1975, som med omkring fyra miljoner sålda exemplar räknas som den mest sålda pianoskivan
Svenska exempel: Bobo Stenson på ECM, med Reflections och War Orphans. Esbjörn Svensson Trio, vars From Gagarin’s Point of View från 1999 blev det internationella genombrottet

Fäbodjazz och jazz på svenska

Långt före ECM hade svenska musiker börjat bygga jazz på folkmusik. Barytonsaxofonisten Lars Gullins folkmusikrotade låtar som Danny’s Dream från 1954 kallades fäbodjazz. Ordet kom från lyssnare och kritiker, inte från Gullin själv. Tio år senare tog pianisten Jan Johansson samma idé till sin mest kända form med Jazz på svenska från 1964, den mest sålda svenska jazzskivan.

1970-talet och framåt

Radio, klubb och elektronik

Smooth jazz

Smooth jazz växte ur fusionen på 1970-talet. Tempot är lugnt, saxofon eller gitarr ligger i förgrunden och improvisationerna är försiktiga. Namnet kom från radiostationernas marknadsföring i slutet av 1980-talet.

Lyssna på: George Bensons Breezin’ från 1976, som toppade Billboards albumlista

Acid jazz

På Londons klubbscen blandade dj:s och musiker på 1980-talet jazz med funk, soul och hiphop. Gilles Peterson och Eddie Piller startade skivbolaget Acid Jazz 1988. Brand New Heavies, Incognito, Jamiroquai och Us3 blev stilens stora namn.

Lyssna på: Us3 och Cantaloop från 1993, genrens största hit

Nu-jazz

I början av 1990-talet tog nu-jazzen steget längre in i den elektroniska musiken. St Germain, Bugge Wesseltoft, Nils Petter Molvær och Jazzanova är typiska namn.

Lyssna på: St Germains Tourist från 2000. Nils Petter Molværs Khmer från 1998
Svenskt exempel: Uppsaladuon Koop, bildad 1995, med Waltz for Koop från 2001 och Koop Islands från 2006

Rösten och revivalen

Vokaljazz och tradjazz

Vokaljazz

Vokaljazzen använder rösten som ett instrument. Louis Armstrongs Heebie Jeebies från 1926 räknas som den första inspelningen med scat. Vocalese, där sångaren sjunger ord till ett improviserat solo, gjordes känd av Lambert, Hendricks och Ross.

Lyssna på: Ella Fitzgerald Sings the Cole Porter Song Book från 1956. Billie Holidays Lady in Satin från 1958
Svenskt exempel: Monica Zetterlund, med Waltz for Debby och Bill Evans trio 1964

Tradjazz och revival

Redan i slutet av 1930-talet började musiker i San Francisco spela den gamla New Orleans-jazzen igen, som en reaktion mot swing och bebop. I Storbritannien fick tradjazzen ett stort genomslag på 1950-talet med Ken Colyer, Chris Barber, Acker Bilk och Kenny Ball. Ur Barbers band kom Lonnie Donegan och skiffle.

Lyssna på: Lu Watters Yerba Buena Jazz Band och Chris Barbers band
Svenskt exempel: Kustbandet från Stockholm

Välj ingång

Vilken jazzstil passar dig?

Du gillar lugn och melodi

Börja med cool jazz, modal jazz eller nordisk jazz. Kind of Blue och Jazz på svenska är bra startpunkter.

Du gillar driv och groove

Prova hardbop, soul jazz eller acid jazz. Moanin’ och The Sidewinder visar vägen.

Du gillar rock

Fusionen är närmast. Bitches Brew och Head Hunters är skivorna som öppnade dörren.

Du vill bli utmanad

Frijazzen kräver mer men ger mycket. Börja med Ornette Coleman och fortsätt med Fire! Orchestra.

Vanliga frågor

Vilka är de viktigaste jazzstilarna?

De stora huvudlinjerna är New Orleans-jazz, swing, bebop, cool jazz, hardbop, modal jazz, frijazz och fusion. Till dem kommer bland annat latinjazz, gypsy jazz, nordisk jazz, smooth jazz, acid jazz och nu-jazz.

Vad är skillnaden mellan bebop och swing?

Swing var dansmusik för storband med riff och sektioner som svarar varandra. Bebop växte fram i New York på 1940-talet i små grupper med snabba tempon, komplicerade ackordföljder och långa solon. Det var musik att lyssna på snarare än att dansa till.

Vad är modal jazz?

I modal jazz improviserar musikerna över skalor, så kallade modi, i stället för över täta ackordbyten. Miles Davis Kind of Blue från 1959 är det mest kända exemplet.

Vad är fäbodjazz?

Fäbodjazz kallades den folkmusikinspirerade jazz som barytonsaxofonisten Lars Gullin spelade på 1950-talet, med Danny’s Dream från 1954 som mest kända exempel. Ordet användes av lyssnare och kritiker, inte av Gullin själv.

Vad är skillnaden mellan acid jazz och nu-jazz?

Acid jazz växte fram på Londons klubbar på 1980-talet och blandar jazz med funk, soul och hiphop. Nu-jazz kom i början av 1990-talet och är mer elektronisk, med namn som St Germain och Nils Petter Molvær.

Vilken jazzstil passar en nybörjare?

Många börjar med cool jazz eller modal jazz, till exempel Dave Brubecks Time Out eller Miles Davis Kind of Blue. Den som gillar sång kan börja med vokaljazz och den som gillar rock med fusion.

Källor

Nationalencyklopedin, New Orleans-jazz och cool jazz.
Encyclopaedia Britannica, Jazz och Chicago style.
Wikipedia (engelska): artiklarna om respektive stil, bland andra Dixieland, Swing music, Bebop, Cool jazz, West Coast jazz, Hard bop, Soul jazz, Modal jazz, Free jazz, Latin jazz, Jazz fusion, Nordic jazz, Smooth jazz, Acid jazz, Nu jazz, Gypsy jazz, Vocal jazz och Trad jazz samt artiklarna om de nämnda skivorna och musikerna.
Jazz.com, Gullin, Lars. Svensk tidskrift för musikforskning 2022, recension av Jan Bruérs Gullinbiografi.
Fire! Orchestra på Bandcamp om Exit!. ECM Records.

Källorna lästes i oktober 2026. Där källor motsäger varandra står det utskrivet i texten.