På den här sidan11 avsnitt
Repertoaren
Jazzstandards är de låtar som varje jazzmusiker förväntas kunna och som publiken känner igen. Här finns de mest inspelade, en tabell med form och nyckelinspelning för 24 klassiker och de svenska låtar som blivit standards. Vi förklarar också Great American Songbook, Real Book och rhythm changes.
Jazzstandards i korthet
- Mest inspelad: Body and Soul, enligt JazzStandards.com
- Vanligaste formen: AABA i 32 takter och tolvtaktsblues
- Ursprung: Broadway, film, Tin Pan Alley och jazzmusikerna själva
- Notboken: Real Book, laglig sedan 2004
- Svensk standard: Dear Old Stockholm
Definitionen
Vad är en jazzstandard?
En jazzstandard är en komposition som har stått sig över tid och som ofta används som grund för arrangemang och improvisation, enligt JazzStandards.com. Någon officiell lista finns inte, men notsamlingarna, de så kallade fake books, ger en ungefärlig bild av vad som räknas.
De flesta äldre standards kommer från Tin Pan Alley, Broadway och Hollywoods musikaler. Med bebopen på 1940-talet blev det vanligare att jazzmusikerna själva skrev låtarna. Thelonious Monks ’Round Midnight räknas som en av de mest inspelade standards som skrivits av en jazzmusiker.
Hur många standards finns det? JazzStandards.com skriver att de 750 högst rankade kompositionerna på webbplatsen regelbundet finns i notsamlingarna. Omkring 40 procent av låtarna på dagens jazzskivor är arrangemang av låtar på sajtens lista.
Topplistan
De mest inspelade jazzstandards
JazzStandards.com rankar låtarna efter hur många av 700 jazzartister som har dem på aktuella skivor. Body and Soul hamnar överst. Enligt samma källa var St. Louis Blues den mest inspelade standarden i över tjugo år från 1930-talet, innan Stardust och sedan Body and Soul tog över.
| Plats | Låt |
|---|---|
| 1 | Body and Soul |
| 2 | All the Things You Are |
| 3 | Summertime |
| 4 | ’Round Midnight |
| 5 | I Can’t Get Started |
| 6 | My Funny Valentine |
| 7 | Lover Man |
| 8 | What Is This Thing Called Love? |
| 9 | Yesterdays |
| 10 | Stella by Starlight |
| 11 | Autumn Leaves |
| 12 | Star Dust |
| 13 | Willow Weep for Me |
| 14 | What’s New? |
| 15 | Honeysuckle Rose |
| 16 | Sweet Georgia Brown |
| 17 | Caravan |
| 18 | The Man I Love |
| 19 | In a Sentimental Mood |
| 20 | St. Louis Blues |
Årtalen på JazzStandards.com gäller ibland året då låten blev en hit, inte när den skrevs. Stardust skrevs 1927 men listas som 1929.
Källorna räknar olika. Stardust sägs ha spelats in över 1 500 gånger och Summertime hade 1 161 officiella utgåvor i The Jazz Discography 2005. The Girl from Ipanema anses enligt Wall Street Journal vara den näst mest inspelade poplåten efter Yesterday. Det finns inget definitivt svar på vilken låt som är mest inspelad.
Klassikerna
24 jazzstandards du bör känna till
Tabellen är ordnad efter år. Formen anges där källorna beskriver den och den sista kolumnen visar en inspelning som är en bra ingång.
| Låt | Musik | År | Ursprung | Form | Lyssna på |
|---|---|---|---|---|---|
| St. Louis Blues | W. C. Handy | 1914 | Tidig blues | 12 takter blues och 16 takters stick | Bessie Smith med Louis Armstrong, 1925 |
| Stardust | Hoagy Carmichael | 1927 | Tin Pan Alley | – | Louis Armstrong |
| Body and Soul | Johnny Green | 1930 | Broadwayrevyn Three’s a Crowd | AABA, 32 takter | Coleman Hawkins, 1939 |
| I Got Rhythm | George Gershwin | 1930 | Musikalen Girl Crazy | AABA, grunden för rhythm changes | – |
| Georgia on My Mind | Hoagy Carmichael | 1930 | Tin Pan Alley | – | Ray Charles, 1960 |
| Summertime | George Gershwin | 1934 | Operan Porgy and Bess | – | Ella Fitzgerald och Louis Armstrong |
| Caravan | Juan Tizol och Duke Ellington | 1936 | Jazzoriginal | – | Barney Bigard, 1936 |
| My Funny Valentine | Richard Rodgers | 1937 | Musikalen Babes in Arms | – | Chet Baker, 1954 |
| Cherokee | Ray Noble | 1938 | Brittisk danslåt | AABA, 64 takter | Charlie Barnet, 1939 |
| All the Things You Are | Jerome Kern | 1939 | Musikalen Very Warm for May | 36 takter, variant av AABA | Dizzy Gillespie och Charlie Parker, 1945 |
| Take the ”A” Train | Billy Strayhorn | 1939 | Jazzoriginal | AABA | Duke Ellington, 1941 |
| A Night in Tunisia | Dizzy Gillespie | 1942 | Jazzoriginal | Med interlude och solobreak | Charlie Parker, 1946 |
| ’Round Midnight | Thelonious Monk | tidigt 1940-tal | Jazzoriginal | – | Miles Davis, 1956 |
| Stella by Starlight | Victor Young | 1944 | Filmen The Uninvited | – | Miles Davis, 1958 |
| Autumn Leaves | Joseph Kosma | 1945 | Fransk chanson och film | AABC | Cannonball Adderley, 1958 |
| Satin Doll | Duke Ellington och Billy Strayhorn | 1953 | Jazzoriginal | Börjar med ii-V-I | Duke Ellington, 1953 |
| Misty | Erroll Garner | 1954 | Jazzoriginal | 32 takter | Sarah Vaughan, 1958 |
| Fly Me to the Moon | Bart Howard | 1954 | Kabaré | – | Frank Sinatra och Count Basie, 1964 |
| So What | Miles Davis | 1959 | Jazzoriginal | AABA, modal | Miles Davis, 1959 |
| Take Five | Paul Desmond | 1959 | Jazzoriginal | 5/4-takt | Dave Brubeck Quartet, 1959 |
| Giant Steps | John Coltrane | 1959 | Jazzoriginal | Coltrane changes i tre tonarter | John Coltrane, 1960 |
| The Girl from Ipanema | Antônio Carlos Jobim | 1962 | Bossa nova | – | Stan Getz och João Gilberto, 1964 |
| Maiden Voyage | Herbie Hancock | 1965 | Jazzoriginal | AABA, modal | Herbie Hancock, 1965 |
| Footprints | Wayne Shorter | 1966 | Jazzoriginal | 12 takters mollblues | Miles Davis, 1966 |
Låtarna bakom låtarna
Coleman Hawkins inspelning av Body and Soul från 11 oktober 1939 valdes 2004 in i USA:s nationella ljudregister. När radiostationerna hamnade i konflikt med upphovsrättsorganisationen ASCAP 1940 behövde Duke Ellington en ny signaturlåt. Billy Strayhorns Take the ”A” Train blev lösningen eftersom Strayhorn var ansluten till BMI.
Autumn Leaves började som den franska sången Les feuilles mortes av Joseph Kosma och Jacques Prévert. Yves Montand sjöng den i Marcel Carnés film Les Portes de la nuit 1946 och Johnny Mercer skrev den engelska texten i slutet av 1940-talet.
Charlie Parkers berömda solobreak i A Night in Tunisia spelades in 28 mars 1946. Erroll Garner skrev Misty på ett flyg mellan San Francisco och Chicago 1954.
Formen
AABA, blues och rhythm changes
Nästan alla standards bygger på ett fåtal former. Den vanligaste är AABA i 32 takter: en åttataktsmelodi som spelas två gånger, ett kontrasterande stick och melodin igen. Body and Soul och Take the ”A” Train följer den, medan Cherokee har samma form i dubbel längd.
Bluesen är tolv takter lång, bygger på tre ackord och finns i allt från St. Louis Blues 1914 till Wayne Shorters Footprints, en mollblues i 3/4 eller 6/8.
Rhythm changes är ackordföljden från Gershwins I Got Rhythm från 1930. Bebopmusikerna skrev nya melodier över den, precis som Charlie Parker gjorde när han byggde Ko-Ko på ackorden till Cherokee. Den modala jazzen i So What och Maiden Voyage gick åt andra hållet, med bara några få ackord per del.
För musiker
Vilka jazzstandards ska man lära sig först?
Ett annat mått än inspelningar är vad som spelas på scen. Webbplatsen Standard Repertoire har räknat 2 038 låtval på 160 jamsessioner och spelningar i London sedan 2019. De tio vanligaste låtarna stod för 19 procent av alla val och de 25 vanligaste för 36 procent.
Här är tio låtar från deras topp 25 som är bra att börja med:
- Autumn Leaves
- All of Me
- Blue Bossa
- Take the ”A” Train
- Blue Monk
- St. Thomas
- Solar
- There Will Never Be Another You
- On Green Dolphin Street
- Caravan
Blue Monk är en blues, så med den får du formen på köpet. Hela listan finns hos Standard Repertoire.
Bakgrund
Great American Songbook och Real Book
Great American Songbook är ett löst begrepp för den amerikanska sångskatten från ungefär 1920 till 1950-talet. Kompositörerna Irving Berlin, George Gershwin, Cole Porter, Jerome Kern, Harold Arlen, Richard Rodgers och Hoagy Carmichael hör till kärnan. Låtarna blev jazzmusikernas grundrepertoar.
Real Book är notboken som generationer av jazzmusiker har lärt sig repertoaren ur. Två anonyma studenter vid Berklee College of Music sammanställde den i mitten av 1970-talet och den spreds som olagliga kopior i fem upplagor. Förlaget Hal Leonard gav 2004 ut den första lagliga versionen, där 137 låtar ströks och 90 nya lades till. År 2025 kom en Berklee-märkt utgåva med 300 låtar. Historien finns sammanfattad i engelska Wikipedia.
Svenska standards
Svenska låtar som blivit jazzstandards
Dear Old Stockholm
Folkvisan Ack Värmeland, du sköna fick sin text av Anders Fryxell 1822 och utökades i pjäsen Värmlänningarna 1846. Stan Getz spelade in den 1951 och Miles Davis 1952 och 1956, på ’Round About Midnight. Sedan dess har den spelats av bland andra Paul Chambers och John Coltrane under titeln Dear Old Stockholm.
Monicas vals och Visa från Utanmyra
Bill Evans skrev Waltz for Debby 1956. Beppe Wolgers gav den svensk text i oktober 1963 och Monica Zetterlund sjöng in den som Monicas vals, sedan på albumet Waltz for Debby med Evans trio 1964.
Jan Johanssons Visa från Utanmyra, en folkvisa från Sollerön i Dalarna, är ett av de mest kända spåren på Jazz på svenska och har spelats av bland andra Arne Domnérus. Lars Gullins Danny’s Dream, tillägnad sonen Danny, vann den första Gyllene skivan 1954.
Vanliga frågor
Vanliga frågor
Vad är en jazzstandard?
En låt som är så välkänd bland jazzmusiker att den spelas och spelas in om och om igen och som publiken också känner igen. Många kommer från Broadway, Hollywood och Tin Pan Alley, andra är skrivna av jazzmusiker.
Vilken är den mest inspelade jazzlåten?
Body and Soul från 1930 toppar JazzStandards.com:s ranking. Före den har St. Louis Blues och Stardust legat etta. Olika räkningar ger olika svar, så det finns inget definitivt facit.
Vilka jazzstandards ska man lära sig först?
Börja med låtar som spelas ofta på jam, som Autumn Leaves, All of Me, Blue Bossa och Take the ”A” Train. Lär dig också en blues, eftersom formen återkommer i hela repertoaren.
Vad är Great American Songbook?
Ett löst begrepp för de viktigaste amerikanska schlagerlåtarna och musikallåtarna från ungefär 1920 till 1950-talet, av bland andra Gershwin, Cole Porter, Irving Berlin och Jerome Kern. Det finns ingen bok och ingen fast lista.
Vad är Real Book?
En notbok med melodier och ackord till jazzstandards, skapad av två anonyma studenter vid Berklee College of Music i mitten av 1970-talet. Den var olaglig i flera upplagor tills förlaget Hal Leonard gav ut en licensierad version 2004.
Vad betyder rhythm changes?
Ackordföljden från Gershwins I Got Rhythm. Bebopmusikerna skrev nya melodier över den och den är tillsammans med bluesen en av jazzens mest använda grundformer.
Finns det svenska jazzstandards?
Ja. Ack Värmeland, du sköna blev Dear Old Stockholm när Stan Getz och Miles Davis spelade in den på 1950-talet. Monicas vals och Jan Johanssons version av Visa från Utanmyra är andra exempel.
Källor
- JazzStandards.com: rankingen, How many standards och sidorna om Body and Soul och Autumn Leaves.
- Standard Repertoire, The Top 25 Jazz Standards.
- Wikipedia (engelska): Jazz standard, Great American Songbook, The Real Book, Thirty-two-bar form och Twelve-bar blues.
- Wikipedia (engelska): artiklarna om låtarna i tabellen, bland andra Body and Soul, Autumn Leaves, Take the ”A” Train, ’Round Midnight, Summertime, Misty, A Night in Tunisia, Cherokee, I Got Rhythm, Footprints och Stardust.
- Wikipedia (engelska): Dear Old Stockholm, Visa från Utanmyra, Waltz for Debby (låten), Jazz på svenska och Lars Gullin.
Källorna lästes i oktober 2026. Där källor motsäger varandra står det utskrivet i texten.