Svensk jazzhistoria: från 1919 till e.s.t. och i dag

Tidslinje

Svensk jazz på hundra år

1. 1919Ordet jazz dyker upp i Sverige.
2. 1925Sam Woodings orkester spelar två veckor i Stockholm.
3. 1926Harry Hednoffs trombonsolo med The Crystal Band, kanske det första svenska jazzsolot på skiva.
4. 1930Håkan von Eichwald startar Stockholms första fasta storband.
5. 1933Orkesterjournalen grundas. Louis Armstrong turnerar i Skandinavien.
6. 1939Duke Ellington gör 22 konserter i 14 svenska städer.
7. 1948Stan Hasselgård spelar med Benny Goodman och omkommer i en bilolycka.
8. 1950Charlie Parker turnerar i Sverige med Arne Domnérus.
9. 1954Lars Gullin blir New Star i Down Beat. Gyllene skivan delas ut för första gången.
10. 1964Jan Johanssons Jazz på svenska och Monica Zetterlunds Waltz for Debby.
11. 1965Ornette Coleman spelar in på Gyllene Cirkeln i Stockholm.
12. 1967Nalen stänger som jazzställe.
13. 1968Stampen öppnar i Gamla stan. Jan Johansson omkommer.
14. 1976Lars Gullin dör. Jazz at the Pawnshop spelas in på Stampen.
15. 1977Musikerföreningen FSJ tar över Fasching.
16. 1993Esbjörn Svensson Trio bildas.
17. 2008Esbjörn Svensson dör i en dykolycka.

1919-1930

Ankomsten och motståndet

Jazzen kom inte från ingenstans, för redan kring sekelskiftet spelade ett militärband i södra Sverige in en cylinder i amerikansk stil och 1916 spelade Calle Jularbo in en amerikansk rag. Ordet jazz började användas 1919 och under tidigt 1920-tal turnerade amerikanska musiker i landet.

Svenska Paramountorkestern under Folke ”Göken” Andersson räknas som landets första äkta jazzorkester. År 1926 seglade kärnan i bandet till New York och hörde Bix Beiderbecke och Joe Venuti live. Samma år spelade trombonisten Harry Hednoff in ett solo med The Crystal Band som Caprices historiker kallar det kanske första svenska jazzsolot på skiva.

Motståndet var hårt. Kulturpersonligheter och Svenska Musikerförbundet fördömde jazzen. Den första volymen i Caprices historiska skivserie heter talande nog Varning för jazz! Först 1930 mjuknade tonen, när Musikerförbundet själv ordnade konserter för att visa upp svensk jazz.

1930-talet

Storbanden och de stora besöken

År 1930 debuterade den 22-årige Håkan von Eichwald som ledare för Stockholms första fasta storband. Hans orkester turnerade i Tyskland, Schweiz och Tjeckoslovakien 1931-32 under namnet ”Swedish King of Jazz”. Thore Ehrling spelade i hans orkester 1935-38 och startade sedan eget band.

Orkesterjournalen grundades 1933. Tidningen blev snabbt jazzens främsta språkrör och formulerade en jazzestetik i opposition mot dagspressens kritiker, enligt musikforskaren Alf Arvidsson. Samma år kom Louis Armstrong på en skandinavisk turné och i oktober 1933 fotograferades han i Stockholm. Coleman Hawkins spelade en vecka med Arne Hülphers orkester 1935.

Våren 1939 kom Duke Ellington och gjorde 22 konserter i 14 svenska städer, med två kvällar i Stockholms konserthus. Avslutningen 29 april sammanföll med hans 40-årsdag och firandet började enligt Ellingtonforskarna redan på morgonen.

1940-talet

Isolering, swing och bebop

Krigsåren isolerade svensk jazz från USA och i stället växte en egen scen fram kring Nalen på Regeringsgatan, där Gustaf ”Topsy” Lindblom hade inlett jazzepoken under 1930-talet. Två eller tre ledande orkestrar spelade varje kväll och Carl-Henrik Norin, Putte Wickman och Arne Domnérus hade långa engagemang där.

År 1940 blev Alice Babs rikskänd som sextonåring i filmen Swing it, magistern! Hösten 1946 kom Don Redmans orkester, det första amerikanska bandet sedan 1939. Vintern därpå var både bebop och dixieland populära bland ungdomen.

Klarinettisten Stan Hasselgård från Sundsvall emigrerade 1947 tillsammans med trumpetaren Rolf Ericson. Han blev medlem i Benny Goodmans septett, men omkom i en bilolycka i Illinois 23 november 1948, bara 26 år gammal.

1950-talet

Guldåldern

År 1950 turnerade Charlie Parker i Sverige och Arne Domnérus spelade med honom. Samma år nekades Domnérus arbetstillstånd för att spela på Birdland i New York. Sveriges Radio anställde samtidigt en heltidsproducent för jazz. Året därpå turnerade Stan Getz och Lee Konitz med svenska grupper.

Generationen som tog över var ung och tekniskt lysande. Lars Gullin blev 1954 den förste icke-amerikanen att vinna Down Beats kritikeromröstning som New Star. Pianisten Bengt Hallberg spelade in med Konitz och Getz och Arne Domnérus ledde orkestern på Nalen. Samma år delade Orkesterjournalen ut den första Gyllene skivan.

När Lionel Hamptons orkester turnerade 1953 gjorde Quincy Jones, Art Farmer och Clifford Brown hemliga inspelningar med svenska musiker i Stockholm. Harry Arnold fick 1956 leda radions studioorkester och 1958 gjordes de första svenska jazzinspelningarna i stereo.

1960-talet

Folkvisor, frijazz och Gyllene Cirkeln

Sextiotalet gav svensk jazz sin egen röst. Jan Johansson och basisten Georg Riedel spelade in Jazz på svenska i tre omgångar 1962-64. År 1964 sjöng Monica Zetterlund in Waltz for Debby med Bill Evans trio.

Den nya frijazzen fick fäste i Stockholm när Bengt ”Frippe” Nordström producerade Albert Aylers första LP 1962. Tre år senare spelade Ornette Colemans trio in At the Golden Circle Stockholm på klubben Gyllene Cirkeln 3-4 december 1965 och mot slutet av årtiondet flyttade Don Cherry till en nedlagd skola i Tågarp i Skåne tillsammans med Moki Cherry.

Slutet av decenniet blev ett skifte. Nalen stängde som jazzställe 1967 och året därpå öppnade Stampen i ett gammalt pantbankshus i Gamla stan. Jan Johansson omkom i en bilolycka 9 november 1968, samma år som Umeå jazzfestival hölls för första gången.

1970-talet

Rikskonserter och jazzrock

Rikskonserter, jazzutbildningarna i Ingesund och Bollnäs och den nya musikforumrörelsen präglade årtiondet enligt Caprices volym om 1970-talet, då också jazzrocken kom med Janne Schaffer och Solar Plexus. Bernt Rosengrens Notes from Underground från 1974 hamnade på femte plats när tidningen Lira 2020 rankade de bästa svenska jazzskivorna genom tiderna.

Lars Gullin dog 1976, samma år som filmen Sven Klangs kvintett kom, med en huvudperson som delvis byggde på honom. I december samma år spelade Arne Domnérus, Bengt Hallberg och deras kollegor in Jazz at the Pawnshop på Stampen. Musikerföreningen FSJ tog över Fasching 1977, efter att ha drivit jazzkvällar i lokalen sedan 1975.

1980 till i dag

Från Dragon-åren till e.s.t.

Under 1980- och 1990-talen gick de flesta Gyllene skivor till Stockholmsbolaget Dragon. Trombonisten Nils Landgren solodebuterade 1983 och startade senare Funk Unit, medan Bobo Stenson spelade in för tyska ECM. Storband som Bohuslän Big Band och Norrbotten Big Band har i dag heltidsanställda musiker, som det framgår av vår genomgång av svenska storband.

Esbjörn Svensson Trio bildades 1993 och slog igenom internationellt med From Gagarin’s Point of View 1999. Trion turnerade över stora delar av världen tills Esbjörn Svensson omkom vid en dykolycka 14 juni 2008.

I dag spänner scenen från Jonas Kullhammars skivbolag Moserobie, startat 2000, till Mats Gustafssons Fire! Orchestra och pianotrion kring Britta Virves, som vann Gyllene skivan för 2025. Bredden syns i våra genomgångar av pianisterna, saxofonisterna och sångerskorna.

Lyssna

Sju skivor som sammanfattar historien

Den som vill höra hela berättelsen har Caprices och Musikverkets serie Svensk jazzhistoria. De tio första volymerna täcker 1899-1969 och sammanställdes av Jan Bruér och Bengt Nyquist. Volym 11, Jazz Cosmopolit, kom 2018 och täcker 1970-talet på fyra cd och en bok på 188 sidor. Musikverket beskriver volym 1 på sin webbplats.

Vanliga frågor

Vanliga frågor