Nalen: Stockholms jazzpalats på Regeringsgatan

Tidslinje

Nalen från ordenshus till konsertscen

1. 1886-87Ordenshuset på Regeringsgatan byggs efter ritningar av Gustaf Adolf Fristedt.
2. 1888Restauranger, cykelskola, basarer och möten flyttar in.
3. 1933Gustaf ”Topsy” Lindblom tar över och satsar på jazz och dans.
4. 1950-taletArne Domnérus och Carl-Henrik Norin är husband, amerikanska gäster spelar med.
5. 1957Tony Scott spelar på Nalen i nästan två månader. Monica Zetterlund börjar sjunga med Domnérus.
6. 1958Rock-Olga sjunger rock’n’roll på Nalen.
7. 1960Topsy Lindblom dör och sonen Hans tar över.
8. 1967Nalen stänger som dansställe.
9. 1997Lewi Pethrus stiftelse, som ägt huset, går i konkurs.
10. 1998Artistorganisationen SAMI köper huset och Nalen öppnar igen.

1886-1933

Ordenshuset på Regeringsgatan

Huset byggdes 1886-87 efter ritningar av arkitekten Gustaf Adolf Fristedt. Beställare var ordenssällskapet Enighet och Vänskap, som behövde en föreningslokal. Driften blev dyr och därför öppnade en restaurang med namnet National, enligt Centrum för Näringslivshistoria. Snart kallades hela huset Nationalpalatset och i folkmun Nalen.

Från 1888 rymde huset restauranger och ett brokigt nöjesliv. Stockholmarna lärde sig cykla här kring sekelskiftet och lokalerna användes för julfester, basarer, politiska möten och idrottsevenemang.

1933

Topsy Lindblom satsar på jazz

Gustaf Lindblom, kallad Topsy, var född 1891 i Kristinehamn. Han hade vunnit olympiskt guld i tresteg på Stockholmsspelen 1912. Han hade hyrt Nalen för boxningsgalor innan han tog över den slitna restaurangen och valde jazz och dans som inriktning. Enligt Centrum för Näringslivshistoria drev han stället helnyktert och det blev en populär mötesplats för unga.

Under hans ledning målade konstnären Erik Hermansson väggmålningar med jazzmusiker, idrottsstjärnor och fantasifigurer. Nalen skriver i dag själv att många av motiven numera ses som exempel på exotism och rasism.

1940- och 1950-talen

Jazzepoken

Enligt Caprices skivserie Svensk jazzhistoria spelade två eller tre av de ledande svenska jazzbanden där varje kväll i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet. Carl-Henrik Norin, Putte Wickman och Arne Domnérus hade långa engagemang.

Domnérus startade 1951 en egen orkester med Nalen som huvudscen. Den första sättningen hade Rolf Ericson på trumpet, Lars Gullin på barytonsax, Rolf Blomquist på tenorsax, Gunnar Svensson på piano, Yngve Åkerberg på bas och Jack Norén på trummor. Orkestern spelade varje vecka på Nalen, med uppehåll för sommarturnéerna. Georg Riedel och Bengt-Arne Wallin skrev arrangemang för den. Under andra halvan av 1950-talet var Domnérus och Norin husband. De flesta andra ledande svenska solister och band spelade där under kortare eller längre perioder. ”Alla spelade på Nalen”, sammanfattar Musikverket.

Amerikanska gäster spelade med Nalens musiker. Klarinettisten Tony Scott stannade i nästan två månader 1957. Samma år började den unga Monica Zetterlund sjunga med Domnérus orkester på Nalen.

Pianisten Gunnar Svensson skrev ett stycke som först hette Topsy Turvy. Det fick sedan namnet Topsy Theme som en hyllning till Nalens chef. Låten har gett namn åt den åttonde volymen av Svensk jazzhistoria med musik från 1956-1959.

1958-1967

Rocken och nedgången

Mot slutet av 1950-talet ökade intresset för rock’n’roll medan jazzen tappade publik. År 1958 sjöng den unga Birgit Magnusson, senare känd som Rock-Olga, Fat Mammy Brown på Nalen för ett gage på 25 kronor. Topsy Lindblom lät henne sedan provsjunga med Carl-Henrik Norins orkester. Enligt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon hade han lovat att lansera henne efter att ha hört henne sjunga rock’n’roll.

Topsy Lindblom dog i april 1960 och sonen Hans fortsatte driva Nalen, men stället förlorade sin dragningskraft. På fotografier från 1967 i Stockholmskällan syns kön utanför dansstället den sista dagen före stängningen.

1967-1997

Pingströrelsens Nalen

Efter stängningen fick Lewi Pethrus stiftelse, med rötter i Pingströrelsen, ett kontrakt med sikte på rivning för att driva rehabilitering och en värmestuga för hemlösa i huset. Omkring tio år senare hade stiftelsen köpt Nalen. Den planerade rivningen blev i stället en dyr renovering. Stiftelsen hade sitt huvudkontor i huset fram till konkursen 1997.

1998 till i dag

Nalen öppnar igen

År 1998 köpte artistorganisationen SAMI huset och Nalen öppnade för allmänheten med restaurang, festsalar, klubbar, barer och mötesrum. Verksamheten drivs i dag av ett helägt dotterbolag till SAMI och restaurangen är en svensk bistro med Svanenmärkt kök. Enligt Nalen hålls över hundra konserter och klubbar om året vid sidan av fester och konferenser.

Jazzen finns kvar i mindre skala än på Topsys tid, med jazzbrunch på lördagarna hösten 2026 och föreningen Sällskapet Nalens Vänner som medlem i riksförbundet Svensk Jazz. Andra scener för levande jazz i Stockholm finns i guiden till jazzklubbar.

Stockholmskällan anger att SAMI äger huset sedan 1997, medan Nalen och Centrum för Näringslivshistoria anger 1998.

Lyssna

Hör Nalens musik

Den som vill höra hur det lät har Caprices och Musikverkets skivserie Svensk jazzhistoria. Volym 6 täcker 1947-1951, volym 7 åren 1952-1955 och volym 8 med titeln Topsy Theme åren 1956-1959. Där finns Domnérus orkester och flera av Nalens solister. I volym 8 berättar trumpetaren Jan Allan och basisten Georg Riedel om tiden på Nalen.

Mer om epoken finns i vår svenska jazzhistoria. Husets egen historik finns på Nalens webbplats.

Vanliga frågor

Vanliga frågor