Georg Riedel: basisten bakom Jazz på svenska och Emils visor

Början

Från Karlsbad till Mälarhöjden

Georg Riedel föddes 8 januari 1934 i Karlsbad i dåvarande Tjeckoslovakien. Fadern Karl var arkitekt och socialist och modern Auguste barnläkare från en judisk familj. Hösten 1938, efter att Tyskland annekterat Sudetlandet, flydde familjen till Sverige. Georg var fyra år.

Familjen bodde först i centrala Stockholm och flyttade sedan till Mälarhöjden. Som barn spelade han fiol och cello, men vid femton års ålder gick han över till kontrabas. Han gick på Stockholms borgarskola och studerade sedan vid Kungliga Musikhögskolan.

1950-talet

Med Gullin och Domnérus på Nalen

Debuten som yrkesmusiker kom 1950. Tre år senare följde han med Lars Gullins kvintett på sommarturné och under de följande åren spelade han med Gullin i kvartett, kvintett och sextett. Han spelade också med Putte Wickman och startade 1954 en egen kvartett.

Nalen på Regeringsgatan blev hans andra hem. Där spelade han med Arne Domnérus orkester, som han också skrev arrangemang för. Samarbetet med Domnérus varade från 1950-talet ända in på 1980-talet och gav skivor som Mobil, Scandinavian Design och Portrait of Porter. I Caprices skivserie Svensk jazzhistoria berättar Riedel och trumpetaren Jan Allan om åren på Nalen.

Han spelade också med Monica Zetterlund och Alice Babs. Till Zetterlunds Sakta vi gå genom stan spelade han bas och skrev arrangemanget.

1960-talet

Jazz på svenska med Jan Johansson

Kring 1962 började samarbetet med pianisten Jan Johansson. Duon spelade in svenska folkmelodier med piano och kontrabas i tre omgångar fram till 1964. Resultatet blev Jazz på svenska. Basen är lika viktig som pianot i de sparsmakade arrangemangen. Skivan räknas som den mest sålda svenska jazzskivan genom tiderna.

De två fortsatte med Jazz på ryska 1967 och spelade ihop tills Jan Johansson omkom i en bilolycka i november 1968. Riedel medverkade också på Bengt-Arne Wallins Old Folklore in Swedish Modern, som vann Gyllene skivan 1962.

Egna verk följde, bland dem Jazz Ballet och Riedaiglia.

Barnmusiken

Pippi, Emil och Idas sommarvisa

För de flesta svenskar är Georg Riedel mannen bakom barnvisorna. Samarbetet med regissören Olle Hellbom och Astrid Lindgren började med tv-serien om Pippi Långstrump 1969. Där började Riedel med att arrangera bakgrundsmusik. Titelsången Här kommer Pippi Långstrump skrevs av Jan Johansson, med text av Astrid Lindgren, i ett av hans sista verk.

I Emilfilmerna från 1971 och framåt blev Riedel själv kompositör. Där finns Idas sommarvisa, Du käre lille Snickerbo och Mors lilla lathund. Han skrev också Sjörövar-Fabbe och musiken till Alfons Åberg.

Jazzhistorikern Jan Bruér har beskrivit visorna som melodiska och lätta att sjunga men harmoniskt ovanliga. Han hör en blandning av jazz och folkmusik i dem. Basisten Anders Jormin spelade in Idas sommarvisa på ECM 1999, ett tecken på att melodierna lever också bland jazzmusiker. När Riedel dog sade Sveriges Radios Berit Nygren att väldigt många svenska barn vuxit upp med hans musik.

Influenser

Ellington, klezmer och filmmusiken

Riedel nämnde Duke Ellington, Miles Davis, Louis Armstrong och Charlie Parker bland sina förebilder, men också tjeckisk och slovakisk folkmusik och judisk klezmer. Han skrev stycket Dizzy till Dizzy Gillespie och Kind of Requiem till Ellington. Folkmusiken från barndomens Centraleuropa och den svenska folkvisan möttes i hans melodier.

Utanför barnfilmerna skrev han musik till filmer som 491 från 1964 och till filmatiseringar av Stig Dagermans verk. Inger Nilsson, som spelade Pippi, har berättat att Riedel ofta improviserade under inspelningarna och att det passade barnen. Själv sade han till TT 2018 att han inte brydde sig om trender. Han gjorde den musik som var rolig att göra.

De sena åren

Trio con Tromba och Jiddischland

Riedel slutade aldrig att skriva. Han komponerade för kör till texter av Barbro Lindgren och Tomas Tranströmer, skrev kyrkomusik och verk för Folkoperan. Skivan Lilla ungen min med Barbro Lindgren kom 1991.

Gruppen Trio con Tromba startade han 1982 och 2012 kom en box med fyra cd som sammanfattar den musiken. Mot slutet av livet sökte han sig till den jiddisch musiken, med konserten och skivan Georg Riedels jiddischland 2023, året innan han dog.

Utmärkelserna omfattar Gullinpriset och Prix Italia enligt Jazz Journal, liksom Göteborg Film Festivals hederspris Prisma för femtio år som filmkompositör. På Ystad Sweden Jazz Festival 2021 var han hedersgäst. Georg Riedel dog 25 februari 2024 i Stockholm. Han var gift med Gudrun Riedel och fick sex barn, bland dem sångerskan och kompositören Sarah Riedel.

Lyssna

Var börjar man lyssna?

Markerade rader är skivor som vann Gyllene skivan eller nådde en bred publik. Årtalen gäller utgivning enligt Jazz Journal och Store norske leksikon.

Fler svenska basister och pianister finns i genomgången av svenska jazzpianister och i vår svenska jazzhistoria. En utförlig dödsruna finns hos Jazz Journal.

Vanliga frågor

Vanliga frågor